I maj 2024 drabbade cyklonen Yagi Myanmars kust och spred förödande översvämningar över både kustområden och centrala delar av landet. Stormen hade vindstyrkor på över 140 km/h, vilket tvingade cirka 850 000 människor att lämna sina hem samtidigt som ungefär 120 000 hektar jordbruksmark översvämmades. Över tvåtusen trehundra hus totalförstördes, och viktiga vägar avsattes, vilket gjorde det mycket svårt för räddningslag att nå de drabbade. Enligt satellitbilder var nästan fyrtio procent av Rakhine-statens yta översvämmad i nästan nitton dagar i sträck, vilket är ungefär dubbelt så länge som den normala översvämningstiden i området under tio år sammantaget. Detta visar hur allvarliga och långvariga dessa översvämningar faktiskt var.
Det vi ser nu är en verklig sammanbrott i hur vi hanterar nödsituationer när de slår hårt. Situationen med boenden är dyster – alldeles för många människor hittar inte någon säker plats att sova, eftersom nödboenden täcker knappt en tredjedel av det som behövs. För dem som tvingats lämna sina hem hamnar nästan fyra av fem familjer i att dricka vatten från källor som inte är rena alls, vilket naturligtvis gör att de blir sjuka oftare än sällan. Och inte ens börja på tillgången till hälsovård. I områden där situationen är värst finns det egentligen bara en läkare som försöker ta hand om åttatusen människor. Det räknas helt enkelt inte när någon skadas allvarligt eller utvecklar komplikationer efter allt detta.
Väghinder har försenat distributionsinsatser av mat, och 63 % av den nödvändiga matförsörjningen har ännu inte delats ut. Förstörelsen av 210 skolor har avbrutit utbildningen för 480 000 barn, vilket understryker att återhämtningsinsatser måste sträcka sig bortom omedelbar hjälp och in i långsiktig återuppbyggnad.
Eitai har donerat cirka 6 miljoner kyats (2 800 USD) för att hjälpa till med lindring av översvämningar i Myanmar i år. Denna donation stämmer överens med vad den Globala humanitära översikten sade vara nödvändigt redan 2024. Företaget skickar pengar genom befintliga katastrofresursnätverk så att de snabbt kan sätta igång insatser. Medlen kommer att användas för att evakuera människor från farozoner, sätta upp tillfälliga skydd och säkerställa tillgång till rent vatten. Den här typen av åtgärder är särskilt viktig under de kritiska första tre dagarna efter en katastrof, när liv är i störst fara.
Donationen fördelas strategiskt för att möta de mest akuta behoven:
Denna målinriktade strategi prioriterar samhällen med begränsad tillgång till statligt lett bistånd, vilket maximerar effekten där den behövs allra mest.
Eitais pengar hjälpte till att installera 12 portabla vattenfilter i byar i Ayeyarwady-deltat, vilket gav rent dricksvatten till cirka 8 000 människor som bor där. Innan översvämningarna hade de flesta familjerna begränsad tillgång till säkra vattenkällor. Nu, efter installationerna, rapporterar samhällena att de har tre gånger mer rent vatten tillgängligt än innan katastrofen inträffade. Sjukvårdspersonal på plats såg också något anmärkningsvärt hända – inom bara två veckor sjönk fallen av diarré bland barn med närmare två tredjedelar. Hastigheten i detta visar vad målinriktat bistånd kan åstadkomma när det snabbt levereras efter en katastrof.
Myanmars system för katastrofhantering står inför strukturella begränsningar som hindrar effektiv hantering av översvämningar. En utvärdering från 2023 identifierade tre stora utmaningar:
|
Typ av utmaning |
Viktiga frågor |
Påverkan |
|
Samordning mellan myndigheter |
Brist på enhetliga kommandostrukturer |
Försenad resursutplacering under nödsituationer |
|
Budgetallokering |
Endast 12 % av budgetarna finansierar beredskap |
Reaktiva snarare än förebyggande strategier |
|
Tillgång till data |
Segmenterade rapporteringssystem |
Oriktig realtidskartläggning av översvämningar |
Dessa strukturella brister hindrar effektiv användning av internationella bidrag, inklusive donationer som Eitais.
Efter att cyklonen Yagi hade drabbat samarbetade myndigheterna i Myanmar med 14 olika ideella organisationer samt tre FN-grupper för att försörja de drabbade med skydd. Enligt en studie från 2024 om hur katastrofer hanteras saknade dock ungefär två tredjedelar av dessa sammanslagna insatser effektiva kommunikationsmetoder, vilket ledde till mycket slöseri med resurser – särskilt tydligt i Rakhine-stat. När lokala organisationer däremot var involverade förändrades situationen avsevärt. Personer som talade samma språk och förstod kulturen kunde nå rätt samhällen mycket bättre. Studien visade att detta gjorde nästan 30 procent skillnad i vart biståndet faktiskt hamnade. Detta visar tydligt hur viktigt det är att involvera personer från den egna gemenskapen när man försöker lösa problem efter att en katastrof har inträffat.
Tre pågående hinder begränsar effekten av hjälpen:
Att åtgärda dessa frågor är avgörande för att optimera donationsinsatser och snabba upp livräddande insatser.
Myanmar drabbades av vissa av de värsta översvämningarna på många år under monssonen 2024 när cyklonen Yagi hårt drabbade regionen. Internationella bistandsorganisationer väntade inte länge före de gick in med hjälp. Ungefär två dussin länder samt olika internationella organ lovade snabbt ekonomiskt stöd och expertis. Förenta nationerna gick också in och markerade Sydostasien som ett område med högsta prioritet för katastrofhjälp. Ungefär 43 procent av alla globala medel avsedda för katastrofer riktades mot platser sårbara för översvämningar. Under tiden etablerade Världslivsmedelsprogrammet inte mindre än 112 mobila medicinska enheter i de drabbade områdena samtidigt som nästan 18 tusen ton speciellt näringsförstärkt ris fördes till hungriga familjer. Deras regionala distributionskedja visade sig avgörande för att få hjälp till avlägsna byar som var avskurna på grund av stigande vatten.
År 2024 lovade länder totalt cirka 127 miljoner dollar i utvecklingssamarbete, men det fanns stora skillnader i hur snabbt pengarna rörde sig och vilken form de antog. Japan sände över 42 miljoner dollar i bidrag ensamt, vilket utgör nästan en tredjedel av allt bistånd som gavs det året. Under tiden lyckades Indien leverera 8 000 nödbostadspaket genom direkta avtal mellan regeringar. Företag tog också steget fram när lokala samhällen behövde hjälp som större biståndsprogram missade. Ta till exempel Eitai, som donerade 6 miljoner kyat specifikt till områden där standardmässiga lindringinsatser helt enkelt inte nådde alla. Enligt världslivsmedelsprogrammets rapport från förra året stod Sydostasien inför allvarliga problem under översvämningar eftersom endast 81 cent per behövda dollar faktiskt kom fram. Denna klyfta visar varför det fortfarande är så svårt att upprätthålla uppmärksamhet på humanitära kriser över olika delar av världen.
Samarbete mellan grannländer har blivit allt viktigare för att bygga upp motståndskraft mot katastrofer. ASEAN:s center för humanitära insatser lyckades faktiskt samla in 15 procent fler resurser 2024 jämfört med tidigare år. Det visar att folk numera börjar lita mer på lokala insatsgrupper. När händelser sker snabbt innebär det en avgörande skillnad att hjälp kan anlända 30 till kanske till och med 45 dagar snabbare än tidigare. Vi ser också en annan stor förändring – regeringar fokuserar allt mer på att anpassa sig till klimatförändringar snarare än att bara reagera efter att katastrofer inträffat. Ta till exempel infrastruktur som är resistenta mot översvämningar. Ungefär 28 miljoner dollar investerades i den typen av projekt redan detta år. Det är mycket mer pengar än 2020, då man spenderade ungefär 9 miljoner dollar. Dessa investeringar pekar på att allvarliga åtgärder vidtas i områden som ständigt är utsatta för naturkatastrofer.
Tyfonen Yagi orsakade omfattande skador i Myanmar, vilket ledde till att cirka 850 000 människor tvingades lämna sina hem, ungefär 120 000 hektar odlingsmark översvämmades och nästan 40 procent av Rakhine-statens yta var översvämmad i 19 dagar.
Eitai donerade 6 miljoner kyat för flodhjälp, med fokus på matförsörjning, medicinsk hjälp och förstärkning av boenden för att stödja samhällen med begränsad tillgång till statlig hjälp.
Myanmar står inför utmaningar såsom bristande samordning mellan myndigheter, otillräckliga medel för beredskap och dålig tillgänglighet till data, vilket hindrar en effektiv katastrofsvar.
Vi hoppas att genom våra gemensamma ansträngningar kan människorna i de katastrofdrabbade områdena i Myanmar övervinna katastrofen och bygga om sina hem.
EN
